www.mybrotherinheaven.blogg.se

Hejdå Sverige, Hej Thailand!!!

Om lite mer än två timmar går tåget mot Köpenhamn och flygplatsen. 18.00 lyfter vi ikväll. Vår första mellanlandning blir London sen Hongkong, Bangkok och sen till slut, Krabi,Ao nang. Resan kommer bli riktigt lång, men när man vet att målet är,Thailand, så kan man stå ut med vad som helst.

 

Att lämna Varberg och familjen känns jobbigt. När jag klev upp idag, var det en stor klump i magen. Att lämna Pappa här hemma med hans jävla cancer,känns väldigt jobbigt. Sån tur, är det bara 1 behandling kvar nu. Och jag hoppas trots att du nu mår dåligt efter denna, att allt blir bra och att du snart är på benen igen. Som jag sagt tidigare så fanns det inget annat när beskedet kom att du skulle bli frisk,det fanns inget annat då och det finns inget annat nu, du fixar detta, min kämpe!! Jag är så stolt över dig.

 

Idag har jag också varit utan min Oliver i 1 månad. Det känns fortfarande väldigt jobbigt att vara utan dig,men fördelen med att jag åker idag, är att jag kommer lite närmare dig. Känns det iallafall som.. ;) (Kan inte kartan) Du är den finaste jag vet, och nu är det mindre än 2 månader kvar tills vi ses, älskling!!!

 

Som ni hör, är det en ledsen Lisa som har vaknat upp idag. Mycket känslor ,mycket tankar.  Men nu är det bara att torka tårarna, tänka positivt och göra det bästa av situationen. Pappa kommer inte bli frisk snabbare bara för att jag stannar hemma, Oliver kommer inte komma hem snabbare om jag stannar hemma. Tobias kommer inte heller komma tillbaka till vår värld bara för att jag stannar hemma.

 

Ingenting kommer bli lättare här hemma. Allt kommer bara bli så jävla mycket roligare i Thailand.

Så vafan, nu kör vi!!
Vi ses om 1 månad och då en erfarenhet rikare! WOOOHO!!!!

 

PUSS OCH KRAM 

/ Eran Lisa

 

Följ mig på instagram för uppdatering och bilder av resan, "lisalaarsson"

 

 

Nu var det längesen jag kikade in här Lisa, men jag är glad att jag gjorde det. Vad fina bilder du fyller bloggen med och vilka starka och känslomässiga inlägg. Jag känner verkligen med dig när jag läser, känner din sorg, ilska och kärleken till din familj. Jag hoppas från botten av mitt hjärta att din pappa besegrar cancern och att han är på benen snart igen. När jag såg inlägget med massa bilder på graven kom mina tårar. Förutom som det är fruktansvärt sorgligt och brutalt orättvist så var det alla saker runt om kring som fick mig att börja gråta. Och din lapp. Bara av att kolla på de bilderna ser man hur älskad din bror och Elin var. De gjorde helt klart ett obeskrivligt avtryck på denna jorden.

Jag tycker att du är fantastisk som driver denna bloggen och dina inlägg är ärliga och känslosamma. Det märks att familjen är allt för dig, och det är den för mig också. Kanske därför jag påverkas så mycket. Ville bara låta dig veta detta och önska dig en helt fantastisk resa! Du är otroligt stark!