Jag är redo
att berätta min historia och vad som har hjälpt mig framåt.
förutom att jag har en fantastisk familj och helt underbara vänner,så finns det ändå små andra saker som får mig att orka, som får mig att komma framåt. En stor hjälp förutom mina nära & kära är musiken. Jag har alltid varit en tjej som gillat och lyssna på musik och sjunga. Det är något jag gör dagligen. Det finns musik som berör väldigt mycket och ibland kan inte ens tårarna sluta rinna, sen finns det också en del musik som bara får en att le och skratta, vilket också är väldigt skönt.
Som många av er vet, sjöng jag på skolavslutningen i 9:an med min fina vän, Felicia. Jag sjöng också på Tobias begravning och även en gång här på torget I Varberg under sommaren 2012.Att få göra något sådant och sedan också se människor i publiken gråta, är en otrolig känsla. Jag har inte den rösten för att kunna sälja skivor, vara med på idol eller i någon annan talangjakt. Det är inte heller det jag är ute efter. Jag är ute efter att få göra något som jag tycker är roligt och som får mig att må bra. Att sjunga gör mig också tusen gånger starkare. Jag hade aldrig varit den personen jag är idag om jag inte fått sjunga på Tobias begravning.
Jag har blivit starkare av det och musiken. Att varje dag lyssna på en låt som berör en själv enda in i själen gör att man hela tiden kämpar sig framåt, man kan gråta och vara så jävla arg på allting i 3 minuter när låten varar, men efter känner man ändå att man trots alla tårar har fått någon slags energi.
Tobias och Elins begravning hade inte blivit lika fin utan all musik. Den hade inte heller blivit lika levande. För musik är inte bara något som spelas från datorn eller från radion. Musik är mer än så, det är något som berör. Du kan skratta , du kan gråta, för det finns musik till allt och det är det som är så bra.
En annan sak som har fått mig att må bättre ,är mitt skrivande. Jag startade som sagt inte denna bloggen för att skriva om min vardag och träningstips hit och dit. Jag startade den för att jag ville ha någonstans att skriva av mig. Att förlora en bror är det många som gör, men trots det är man ändå så fruktansvärt jävla ensam i sin sorg. Att få dela med sig av sina känslor som man bär inom sig känns så skönt. Jag har valt och göra en allmän blogg för att jag vill att människor som faktiskt har det som mig, ska få chansen att läsa om mig och hur mitt liv ser ut efter en sådan plötslig händelse. Jag vill att folk som känner som mig, ska kunna få veta, att de är inte ensamma. Det finns folk som kämpar varje dag, och jag är en av dom.
TIll sist vill jag säga att jag är redo att berätta min historia.. Jag vill nå ut med min berättelse och jag vill berätta för alla där ute, att varje minut är värdefull. Det gäller att ta hand om varandra, för helt plötsligt kan allt förändras, som det gjordes för mig. Jag är inte samma person efter Tobias gick bort, men vem fan hade varit det? Tänk att ditt liv rasar samman,det är klart som fan du inte kan gå runt och vara samma glada tjej som du alltid varit. Livet är inte perfekt, då finns det inte heller någon som tvingar dig att vara perfekt heller.
Är det någon eller några som känner att en sådan här berättelse hade varit något att lyssna på, så hör av er. Jag hade gjort allt för att få berätta om hur mitt liv har sett och hur det är nu. Tobias var inte bara en bror till mig, han var så mycket mer. Han är värd att nämnas, och vill av hela mitt hjärta att alla där ute, ska få reda på vilken fantastisk person han var.
Att få sjunga och jobba med min röst hade också varit något jag gärna hade velat göra.
Så vet ni något eller någon, som kan hjälpa mig, är jag redo.
mer redo än någonsin.
/Eran Lisa
Va inte rädda och ställ gärna era frågor.
Jag är här för att hjälpa till och finnas för just dig.
Jag är här för att hjälpa till och finnas för just dig.
DU är inte ensam, aldrig någonsin.
En sån karl
"Han går som en karl han ser ut som en karl,
med en kropp som en karl, och han kysser som en karl ska."
Det är helt sjukt hur du kan förändra mig, hur du kan göra mig så glad. Det är dig jag vill vara med, och det är dig jag ska kämpa för.
"Jag ska ge allt, vad jag har, till denna underbara karl, så han han är min för hela livet"
Hösten är här
Även fast jag hatar hösten, kan jag inte låta bli att vara här hos dig. Så himla fint har ni det.
Jag ska visa dig
att jag är stark nog, för att bära all sorg.
♥
Ett utdrag ur Laleh´s fantastiska låt.
"Jag fick hålla dig i handen, när du fick lämna dina drömmar, och försonas sen med tiden,
jag fick se dig tacka livet, trots allt
- nu kan vi säga, att vi var där, en stund på jorden."
♥
Tobias
Jag drömmer ofta om dig. Om alla minnen och om hur du var som person. Jag tror inte du förstår vilket tomrum du har lämnat efter dig. Ibland kan jag vakna mitt i drömmen och känna att du är här någonstans, att du faktiskt lever.
Tänk er själva, känslan av att, den man älskar och saknar över allt annat har kommit hem igen.
Tänk er, efter all sorg, alla skrik och tårar, så är han äntligen hemma igen.
Det värsta av allt är att lika fort inser jag att det inte är sant. Du kommer aldrig någonsin att komma tillbaka, det var bara en dröm och det enda man vill är att somna om igen och hoppas att nästa gång blir drömmen till verklighet.
Det finns inte ord som kan beskriva, hur ont det gör inom mig och hur mycket jag saknar dig.
♥
Många säger att det kommer att lösa sig, att det kommer bli bättre med tiden. Men vad är det egentligen som ska bli bättre? Vad är det som kommer att lösa sig? När någon säger så till mig, blir jag bara arg. Jag har förlorat min bror och det finns inget eller ingen som kan göra så att han kommer tillbaka igen. Det finns inte heller någon eller något som kan få mig att glömma honom och gå vidare. Jag kommer aldrig att glömma dig, Tobias. Sorgen kommer alltid att vara med mig. Den kan vara hur jävla tung som helst, men jag är stark och jag lovar av hela mitt hjärta att jag ska bära med mig den, så långt jag kan.
Du var inte bara min bror, du var så mycket mer än så,
jag beundrade dig över alla gränser, och för mig kommer du alltid vara min förebild. Att du på bara någon sekund drogs bort från mitt liv, är det värsta jag varit med om, men jag vet att någonstans inom oss är vi alltid tillsammans och jag ska göra allt, för att göra dig stolt.
Don´t be afraid
to move on, and start a new chapter.
Det var nu ett tag sedan, jag bara satt och skrev och jag ska säga er att det har hänt en del sedan sist. Efter 2 riktigt tunga veckor som arbetslös, har jag nu äntligen fått ett nytt jobb. Jag jobbar numera på Linnéas & Nello Café/restaurang på kungsmässan i Kungsbacka. Folk undrar om det är jobbigt att pendla osv, och svaret på den frågan är nej. Det är klart att det är jobbigt när tåget är försenat och inte kommer som det ska men samtidigt är det inga stora problem. Allting löser sig och på ett eller annat sätt. Det som känns bäst med ett nytt jobb är att vardagen blir helt annorlunda. Har man ett jobb, får man automatisk tider att anpassa sig efter och man slipper att bara sitta hemma och tänka. Är jag bara hemma och inte gör någonting, tänker jag bara och saknaden till Tobias blir värre än vanligt.. Jag har längtat efter att få börja om, börja tänka på annat och träffa nya personer.
Och det är precis vad jag har gjort denna veckan. Jag har fått en nystart och träffat helt fantastiska personer. Den jag har klickat med mest är Linnea, som tyvärr är den jag ska ta över för. Hon & jag har haft en väldigt rolig vecka. Hon har lärt mig allt hon kan och det är jag så tacksam för. Att ta över för henne,känns såklart roligt men också tråkigt eftersom att jag inte kommer få jobba med henne mer. Men jag vet att vi kommer att hålla kontakten nu efter, vilket jag är så glad för. När vi började prata,var det som allt mellan oss klickade. Du berättade om din pappa som gick bort i cancer och jag om när jag förlorade min bror i olyckan. Att få prata med någon som vet i princip hur man känner är väldigt skönt. Jag har kompisar som bryr sig och alltid finns där, trots detta är det ändå väldigt svårt att prata om Tobias med dom. Man vill prata med någon som ändå förstår processen av ett plötsligt dödsfall. Att ha någon och prata med som har gått igenom allt det jag har gått i genom så som begravning och andra saker känns skönt. För även om man inte kan förstå varandras sorg så kan man ändå prata om saker och ting som andra kanske inte förstår.
Jag är så himla glad att jag träffade dig, Linnéa, och jag vet att vi kommer hålla kontakten nu,vilket känns så jävla bra! Du är en sådan stark personlighet och jag blir så imponerad och stolt över dig när du berättar.
Du visade mig din tatuering som du bär på övre delen av ryggen. Där det står " never without you" som är tillägnat till din mamma. Runt om är det tre svalor som går mot hjärtat, den ena är för din pappa och de andra två, för 2 andra personer i din närhet som också har gått bort i cancer.
Ni hör ju själva,tjejen bär en fruktansvärd sorg inom sig, precis som jag, men ändå är hon stark,starkare än någon annan.
Att livet bara kan förändras på ett ögonblick är helt sjukt. Linnéa sa till mig..
Vissa dagar är jag jättarg på allt, nästa bara svag och ledsen och en annan dag kan man faktiskt må ganska bra. Du sa också, man blir mycket mer tacksam för livet och rädd om sig själv när något sådant här händer. Innan tänkte man inte ens på att något sådant här kunde hända och helt plötsligt är man istället livrädd för att allt ska hända.
Och ska jag vara helt ärlig, känner jag precis likadant.
Det är verkligen som du säger.
Varje dag är man rädd och varje dag väntar också en ny utmaning. Att ta dagen som den kommer och hela tiden vara glad är svårt men jag vet att tillsammans ska vi klara detta.
Tillsammans är vi starka, fina Linnéa!
♥
Du utstrålar sådan glädje, glöm aldrig det!
6 oktober
Idag är det din dag,Mamma.
Grattis på födelsedagen,jag älskar dig, till månen och tillbaka.
♥
1 oktober
saknaden är obeskrivlig,
