1 November, 9 månader

Det känns tungt att säga men idag är det 9 månader sedan ni försvann ur våra liv. 9 jävla månader och saknaden är enorm, även idag. Det spelar ingen roll hur lång tid det har gått, för det gör lika ont.  Det gör faktiskt det. Sorgen finns med oss hela tiden. Det finns så mycket människor som frågar om allt är bättre nu, eftersom det har gått längre tid. Svaret på den frågan är NEJ, det känns inte bättre. Det kommer det aldrig göra. Tobias finns inte här hos oss och det kommer han aldrig att göra. Det är därför ingenting är bättre. Han finns bara i himlen, vilket ger en trygghet och det finns ingen som ger så mycket styrka som han gör.
Det finns vissa ljusa stunder med ens liv, vissa stunder man skrattar mer än andra och det MÅSTE man få göra. Men bara för att man skrattar eller har en dag man inte gråter på, så är inte livet bra. Det är inte alls bra.
Mitt liv suger rent ut sagt,men jag måste orka och jag gör det enbart för min familj och mina vänner som fortfarande finns här brevid mig, alldeles nära.
Och en som jag vet är glad att vi är tillsammans och inte ger upp är du, Tobias.
 
Hade jag inte haft Tobias som en ängel ovanför mig, hade jag aldrig varit den jag är idag. Han är inte hos mig, det är han inte. Men han är i mitt hjärta, i min kropp och i min själ. Han är min, min absolut bästa vän och min bror.
Min älskade storebror
 
 
För kärlek som aldrig kan dö, men inte heller leva.
 
Tobias♥Elin
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0