www.mybrotherinheaven.blogg.se

En del ser gravstenen som bara en helt vanlig sten. Medans de flesta ser de som en underbar plats och gå till, där man kan känna glädje,sorg och trygghet. Jag säger inte att jag åker till graven varje dag för att prata med T. Jag åker dit ibland, när det känns rätt. För mig känns det ibland fel att stå där, jag känner då att jag inte är tillräckligt stark. Jag kan inte prata med T på samma sätt som jag kan om jag är någon annanstans. Jag har "hellre" Tobias med mig varje dag på en plats som jag vet både jag och han älskade. Där kan jag prata med han upp till himlen istället för att stå, gråta och kollar ner i jorden. De känns inte som jag och inte som Tobias heller. Tobias är en ängel, änglar finns i himlen och det är just därför jag väljer det sättet.

Alla behöver inte tänka som mig, det begär jag inte. Alla har sitt sätt och det måste man få ha.