Mina tankar; right now

Kan inte förstå att det SNART har gått ett halvår. Ett halvår utan dig, brorsan...
Jag trodde aldrig på att 2012 skulle bli ett år då världen eller rättare sagt jorden skulle gå under,men fan vad rätt det var. Tobias, att leva utan dig är så fruktansvärt. Jag kan inte ens sätta ord på det, för det finns inte. Jag ska inte behöva sätta ord på det, för du ska vara här.Jag har fortfarande inte förstått att du aldrig mer kommer komma tillbaka. Att jag inte kommer få höra din röst eller ditt skratt igen skär i mig. Det gör så ont,så fruktansvärt ont. Jag tittar tillbaka på bilder och gamla videos och inser att en lyckligare och bättre människa går inte att hitta.
Du var fantastisk.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0