2 år av oändlig sorg och saknad, Tobias♥

1 Februari 2014.
 
Det har gjort så jävla ont inom mig. Jag har varit så arg och så ledsen.Tårarna har runnit ner på mina kinder och jag har känt mig vilsen,rädd och väldigt ensam.
Jag har verkligen saknat dig, Tobias,varje minut och sekund i två år.
 
Det som gör en sådan här dag till en extra jobbig dag är därför att idag är det datumet alla minns. Alla minns hur Varberg tystnade och hur tomt det blev på bara några sekunder,men sen gick dagarna, månaderna och också åren och nu är det så många som glömt.För mig är varenda jävla dag lika jobbig, det rinner lika många tårar och det gör lika ont inom mig som om det vore en annan dag. Men jag kämpar och det kommer också leenden, vilket jag är så tacksam för. Men eftersom MÅNGA, jag säger inte alla ,minns mer kanske själva  händelsen än Tobias så blir en årsdag, väldigt stor i våra ögon. Väldigt många hör av sig, vilket verkligen uppskattas av hela vårt hjärta, men för oss, så har det gått 728 dagar då vi lika gärna skulle kunnat uppskatta, det där samtalet, det där smset eller den där kramen. Det är liksom datumet som ältat sig fast i många hjärnor, vilket jag kan förstå, för det var den värsta dagen för mig och många andra, men saknar man på riktigt, så saknar man varje dag, och det gör verkligen jag. Jag saknar dig, så in i helvete.
 
Och jag vet att så många ställer upp för mig och har gjort under dessa två åren, men som sagt, en tankeställare till alla där ute. Det är inte datumet eller händelsen man vill minnas, det är TOBIAS.
 
 

 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0