Dom senaste åren kan dra åt helvete.
När ska det egentligen vända för mig och min familj?
Först dyker det upp ett dödsbesked för tre & ett halvt år sedan och inte långt efter det ett cancerbesked. Det här är besked, ingen vill ha. Men besked som man måste ta itu med, för att ge upp finns inte på världskartan. Som många vet ,så drabbas 1 av 3 av cancer, och MIN älskade Pappa är en av dom. En av dom som får lida. Som får kämpa så att benen viker sig. Som får utsätta sin kropp för sådana gifter och tabletter som ingen vill få i sig. Pappa. Om du visste hur imponerade vi är över dig, hur stolta vi är och hur fantastisk vi tycker du är! Som ni vet började det med en knöl under bröstet, den opererades bort, och sedan fick du cellgifter. Tiden då var fruktansvärd. Jag minns hur du mådde då och hur hjälplös man kände sig. Det gick ett tag och en knöl på armen började växa och visade sig också vara cancer. Operation för den knölen var också givet. För skiten, den här jävla cancern skulle ju bara bort, vilket vi faktiskt trodde den var nu, borta. MEN idag, idag fick vi beskedet att den spridit sig till tunntarmen i magen. Ord kan inte förklara hur ledsen jag är över detta. Men ord kan inte heller förklara hur lättad och stolt jag blir över dig,när du ringer och säger att "det är okej, att jag inte ska vara ledsen, att du var lättad över att du slipper cellgifter och du tar dig igenom detta också. Du avslutade med att säga, jag börjar med behandlingen (i tablettform) ikväll. Allt löser sig, Lisa, vi hörs. "
Du vet att jag har svårt och få fram ord när jag är ledsen, Pappa. Du vet att jag ofta tror det värsta och är rädd för i princip allt nu för tiden. (Enligt Mamma är det inte konstigt alls, och att hon är lika orolig som jag)
Men det är därför jag skriver detta här och nu, för jag vill att alla ska veta. Att du inte alls är tveksam till att du fixar detta och det är inte jag heller och inte Mamma och inte heller Daniel. Sen en hälsning från han där uppe, du vet din egna son,Tobias uppe i himlen, han sa till mig idag, när jag satt vid graven, att detta är ingenting för dig, du har ju kommit så långt, så varför ge upp nu? Du är ju våran kämpe, och det förblir du. Det finns ingenting du eller vi inte klarar av.
Vi längtar tills den dagen, du är fri från den här skiten.
Och för att ha cancer och varit så svag är du verkligen en 10poängare! Jag är glad att du har kommit tillbaka lite till jobbet igen, att du får igång din vardag, som du brukade ha den förut, det är du så värd.
Jag hoppas allt blir som förut. Helt som förut är omöjligt och det vet du varför. Men fri från cancern och fri från den här jobbiga vardagen du haft i allt för länge nu.
Älskar dig♥
27 juni 2015! ♥
27 juni 2015
Idag skulle du, min kära storebror fyllt 25 år. Det är helt ofattbart, att du inte längre finns med oss. Mitt i livet, förlorade vi dig och som vi saknar dig.
♥
När du gick bort var jag bara 18 år. Jag var mitt i livet, varken barn eller vuxen. Jag visste inte då hur jag skulle hantera det. Men idag några år senare har jag blivit äldre, starkare och är mycket bättre på att hantera en dag som denna. En dag med så mycket känslor. En dag som skulle varit så speciell för dig, en dag då skulle fyllt 25 år.
Sorgen kommer och och går. Sorg och ibland ilska och tillslut också acceptans. Acceptansen kommer aldrig vinna över saknaden. Men idag vinner minnena över tomrummet. För idag är det din dag, och istället för att vara tänka på att du inte finns med oss, så tänker jag på alla våra minnen ihop. Jag tänker på att du hann ge mig så otroligt mycket innan du försvann, trots att du var så ung. Du hann visadin allra bästa sida för alla, och det är det vi bär med oss. Du var omtänksam, glad, hjälpsam, smart och jordnära, du var fantastisk.
Det går aldrig många timmar utan att jag i något sammanhang tänker på dig, Tobias. Och det händer inte bara ibland utan väldigt ofta att jag gråter. Men tiden läker sår. För hur man aldrig kan tro att det kan ske så sker det. Fråga mig inte hur bara. Eller när. Iallafall sorgens sår. De djupa huggen. Tårarna. Det läker. Det gör mindre ont. Och man kommer vidare. Det som hände mig och min familj för snart tre & ett halvt år sedan är något jag får bära av mig resten av mitt liv, det är en sorg som aldrig kommer försvinna. Det finns bra stunder, dagar, veckor och till och med månader, det är jag ett tydligt exempel på, men mitt liv, det blir aldrig som förut, och det vet alla där ute, varenda en av er.
Man lär sig förhålla sig till det man aldrig trodde skulle hända så tidigt i livet. Att aldrig mera ses. Trots smärtan så lever vi vidare, vi lever för dig och enligt mig själv så tycker jag vi gör det jävligt bra. Det vara bara det jag ville säga, Tobias
Stort grattis på din 25-års dag, min ängel.
Jag hoppas du blir firad rejält där uppe, för det är du värd.
Jag älskar dig.
TACK MAMMA, för att du är du
Idag är det Mors dag och all kärlek idag och även alla andra dagar, är värd att gå till MIN Mamma. För allt hon gör, för den hon är, och för allt hon gjort för mig. Jag är evigt tacksam över att jag har dig & också så fruktanvärt stolt över dig. Glöm aldrig, TILLSAMMANS KLARAR VI ALLT!
Magiskt fin eftermiddag hos dig, Tobias
Valborg, 30 April.
Håkan Hellströms "Valborg", spelas i öronen dagen till ära.❤️️ Herregud vilken fin låt.Tomheten & saknaden av dig blir idag mer påtaglig och tårarna har runnit hela morgonen. Men jag låter dom göra det en stund till, sen gör jag det jag är bäst på. Jag torkar dom & gör även denna dagen minnesvärd.
För idag är det ju faktiskt en dag närmare tills vi ses igen.
Throwback to Thailand...♥
Ni som inte har instagram eller Facebook, missade mina uppdateringar från när jag var i Thailand. Jag tänkte nu att ni skulle få se lite galna och helt fantatiska bilder därifrån. Även fast solen lyser i Varberg idag och termometern visar hela 17 grader så kan man inget annat än att faktiskt längta tillbaka till min 5 veckors resa i Thailand. Alla de spontana dagarna och kvällarna som är så fantastiska. Att inte ha några måsten, att bara leva i nuet och känna att livet är fantastiskt fint.
♥
En vacker dag i Mars
Medans resten av familjen njuter av värmen i Thailand, njuter jag av 15 grader och strålande solsken här i Varberg. Att tillbringa någon timme hos dig idag, Tobias, var så himla avkopplande och behövligt . Satte dit lite rosor och tände ett ljus. Det är så himla fint hos dig nu, ❤️️ Och saknaden blir tyngre när man vet att du aldrig får uppleva dessa dagar igen.
Det går i rasande fart,
snart är våren här och sedan också sommaren och man kan äntligen börja kalla det bästkusten igen,
för det är precis vad Varberg är på våren och sommaren- BÄST!
för det är precis vad Varberg är på våren och sommaren- BÄST!
Nu har jag snart varit hemma i 3 veckor. Det känns sjukt, att tiden har gått så fort. Thailand var fantastiskt! En resa jag kommer att minnas hela mitt liv. Otroligt fina och roliga minnen med underbara människor. Höjdpunkten var såklart Similian Island som jag också trodde innan jag åkte. Det var såååå fint, helt magiskt. Och när jag stod där på stenen och kollade ut över havet kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Det gjorde och gör så ont inom mig,när jag hela tiden påminns om att du inte längre finns med oss. Tror ingen förstår, eller rättare sagt det finns ingen som förstår, hur det känns att komma till en plats, där sin bror var sista dagen innan dog. Det finns inte heller någon som förstår hur det är att leva, utan sin bror. Att varje dag vakna upp och veta att han inte längre finns är fruktansvärt. Nästa gång man ses, blir i himlen, och man vet att till dit är vägen lång. Det är så mycket mer tårar som kommer rinna ner från ens kinder, det kommer också vara så jävla många mer stunder i ens liv kvar som det kommer kännas som att någon slår dig hårt i magen, för att det ekar tomt inom dig och saknaden är så jävla enorm. Att vara utan dig, Tobias, är smärtsamt. Varje dag är en ny utmaning,men du ska veta att jag hela tiden försöker le och vara så stark som jag vet att du vill att jag ska vara.
Under tiden jag har varit hemma har det iaf hänt en massa andra saker i mitt liv. Pappa har blivit friskförklarad,cancern är borta,han kommer gå på kontroller osv som man alltid gör, men just nu är han fri från det värsta som faktiskt kunde hända honom, den där jävla cancern. Det finns inte ord för hur stolt jag är över dig, eller rättare sagt hur stolta VI är över dig, att du tagit dig igenom dig det här. Det behövs en otrolig styrka för det. Det positiva med att du blev friskförklarad var ju att du också slapp den här efterbehanlingen som det var tal om OCH att ni kunde åka på eran semester som ni hade satt upp som mål. Thailand var åter igen målet, och det är också dit ni kommer att komma igen om 2 veckor! Häftigt va? Ingen är värd detta mer än ni. Mamma du har lyft Pappa igenom det här och fortfarande varit här för oss andra, och Pappa du har verkligen varit något utöver det vanliga, en sådan kämpe, herregud. Jag är så imponerad av er, hur ni tar er fram, hur ni orkar. Att få vara eran dotter, är fantastiskt.
Utöver detta har jag jobbat väldigt mycket, vilket har känts väldigt bra, tiden har gått snabbt, till och med så snabbt att imorgon är dagen jag har väntat på i 3 månader här , dagen då min Oliver, ÄNTLIGEN kommer hem. 12 jävla veckor har blivit 0. Det känns så jävla bra! Jag klarade åter igen något som jag aldrig trodde jag skulle klara. När du sa att du skulle åka till mig i November var jag så ledsen, så arg och irrerterad på samma gång. Du kan ju inte bara åka? Var det jag sa och det som fanns i mitt huvud hela tiden. Men nu när jag ser hur vårt förhållande har stärkts, och hur kul du har haft det och hur rätt det känns med dig, känns det bara fantastiskt! Du var värd den här resan, och att få bli kallad din flickvän, är även det en ära. DU ÄR BÄST,ÄLSKLING!
Jag vill avsluta det här inlägget med att önska min bror Daniel och hans flickvän Julia en helt fantastisk resa till Thailand. De sitter just nu på planet ner och jag önskar av hela mitt hjärta att solen strålar lika mycket på er som den gjorde på mig! ♥♥♥
Alla ♥-dag,14 Februari
Imorse när jag vaknade, möttes jag av världens finaste bild på telefonen. Oliver hade skickat en hälsning till mig på sms, från Bali. ♥ Idag är en sådan dag man mer än gärna hade delat med sin Pojkvän, men när det inte går, får man göra det bästa av situationen.
Du är världens finaste,Oliver!
Jag älskar dig!!♥
Hejdå Sverige, Hej Thailand!!!
Om lite mer än två timmar går tåget mot Köpenhamn och flygplatsen. 18.00 lyfter vi ikväll. Vår första mellanlandning blir London sen Hongkong, Bangkok och sen till slut, Krabi,Ao nang. Resan kommer bli riktigt lång, men när man vet att målet är,Thailand, så kan man stå ut med vad som helst.
Att lämna Varberg och familjen känns jobbigt. När jag klev upp idag, var det en stor klump i magen. Att lämna Pappa här hemma med hans jävla cancer,känns väldigt jobbigt. Sån tur, är det bara 1 behandling kvar nu. Och jag hoppas trots att du nu mår dåligt efter denna, att allt blir bra och att du snart är på benen igen. Som jag sagt tidigare så fanns det inget annat när beskedet kom att du skulle bli frisk,det fanns inget annat då och det finns inget annat nu, du fixar detta, min kämpe!! Jag är så stolt över dig.
Idag har jag också varit utan min Oliver i 1 månad. Det känns fortfarande väldigt jobbigt att vara utan dig,men fördelen med att jag åker idag, är att jag kommer lite närmare dig. Känns det iallafall som.. ;) (Kan inte kartan) Du är den finaste jag vet, och nu är det mindre än 2 månader kvar tills vi ses, älskling!!!
Som ni hör, är det en ledsen Lisa som har vaknat upp idag. Mycket känslor ,mycket tankar. Men nu är det bara att torka tårarna, tänka positivt och göra det bästa av situationen. Pappa kommer inte bli frisk snabbare bara för att jag stannar hemma, Oliver kommer inte komma hem snabbare om jag stannar hemma. Tobias kommer inte heller komma tillbaka till vår värld bara för att jag stannar hemma.
Ingenting kommer bli lättare här hemma. Allt kommer bara bli så jävla mycket roligare i Thailand.
Så vafan, nu kör vi!!
Vi ses om 1 månad och då en erfarenhet rikare! WOOOHO!!!!
Vi ses om 1 månad och då en erfarenhet rikare! WOOOHO!!!!
PUSS OCH KRAM
/ Eran Lisa
Följ mig på instagram för uppdatering och bilder av resan, "lisalaarsson"
Ett brev till dig min ängel
Snart är jag där, där du en gång var, Tobias…♥
Om 6 dagar åker jag, till Thailand igen. Det är med blandade känslor jag lämnar Sverige. Jag hade ljugit om jag inte säger att det ska bli så jävla underbart, att få komma till solen, lämna vardagen för ett tag och bara få njuta. Det som känns jobbigt är att lämna resten av familjen här och att åka till vårt paradis som för dig slutade i en stor jävla tragedi. Det jag ser fram emot mest är att få åka till Similian Island, där ni var sista dagen innan ni dog. Jag vill se och uppleva det med mina egna ögon, för det var bland det sista du sa till mig.
”Du måste åka dit någon gång, Lisa, helt magiskt fint.” Nu tre år senare tar jag steget, steget upp på klippan där du en gång stod. Det kommer kännas rätt sjukt att stå på samma sten, samma plats som både du och Daniel har stått på. Men jag vill, jag vill våga och jag ska. Jag ska stå där, på din årsdag och se ut över havet och tänka på dig. För är det något jag vet, så är det att, någonstans inom oss är vi alltid tillsammans.
Älskade storebror, det finns inte ord, för hur tungt det är att bära på den här sorgen.
Jag tänker på dig, varje dag.
Och saknar dig mer än vad jag någonsin kommer kunna förklara, Tobias.
Jag hoppas du har det bra, vart du än är. Och att vi snart ses igen.
Ingen kommer någonsin kunna ta din plats i mitt hjärta.
9 DAGAR KVAR!!!
2015, Gott nytt år!! ♥♥♥
Två av dom värsta högtiderna är nu över, jul & nyår. Och jag känner mig i bra form. Julafton var ingen höjdare. Tobias var inte med, som vanligt...(Börjar man säga nu efter 3 år) Oliver var inte hemma. Pappa fick åka in till sjukhuset efter Kalle Anka, för en jävla frossa och feber. Efter lite tjat på sjukhuspersonalen fick han trots att de tyckte han skulle stanna kvar,komma tillbaka till oss. Det blev dock ändå ingen bra kväll. Fina paket, trevligt sällskap och god mat, får sammanfatta julen- resten lägger vi åt sidan. Så trött,ledsen och besviken på att allt alltid ska gå emot oss. Vi har det tillräckligt jobbigt redan. DET RÄCKER NU!! Juldagen kom och min fina bror och hans flickvän, bjöd in på hejdundrandes fest i deras nya lägenhet. Efter det har det varit väldigt mycket jobb och nu i onsdags firade vi även nyår. Även den högtiden är inget att hänga i granen, enligt mig. Jag hade svårt att hitta lugnet, trots att jag hade så fina & fantastiska människor runt omkring mig. Jag saknade min älskade Oliver, som jag mer än gärna hade velat fira hela kvällen men speciellt tolvslaget med. Tillslut blev ändå denna kvällen lyckad. SIngstar, skratt och många roliga lekar räddade kvällen. Jag är så glad och tacksam att jag fick komma. TACK DANIEL & JULIA, och alla andra för en jätte rolig nyårsafton!! Ni betyder så mycket för mig!! ♥
Jag behöver dig
Hela min värld är upp och ner utan dig, min älskling. Kom hem!
Jag saknar dig, så himla mycket.
♥
Nu börjar nedräkningen
tills du kommer hem igen. Låt dessa månader gå så in i helvetes jävla fort.
Jag saknar dig redan, vi ses om 2-3 månader älskling.
Ta hand om dig och ha en fantastisk resa!
Jag älskar dig!♥♥♥♥♥
Du&jag
1 December 2014
Det blir så mycket värre nu i december när tårarna blir till is istället för att solen snabbt torkar bort dom. Det känns som att de frusna tårarna sitter kvar alldeles för länge och allting blir tusen gånger värre . Jag vill inte ha jul, jag vill inte ha nyår . Tanken på att jag åter igen inte får fira med dig, gör mig så jävla ledsen.Åter igen. Det var aldrig såhär det skulle bli
December och denna jävla kylan suger, men för dig är det ingen nyhet. Du och jag gick ju alltid med skinnjacka och Converse till december,och bara så du vet, så håller jag fortfarande "trenden" vid liv, även om du inte är med..
December och denna jävla kylan suger, men för dig är det ingen nyhet. Du och jag gick ju alltid med skinnjacka och Converse till december,och bara så du vet, så håller jag fortfarande "trenden" vid liv, även om du inte är med..
Älskar dig så..
Round 3
Vi är med dig, även denna gång.
Du är en fantastisk förebild, så fruktansvärt jävla stark och en riktig kämpe, min älskade Pappa.
Min Pappa är bättre än din.
˜ 9 November, Fars dag ˜
Pappa...
Du är så jävla stark. Allt du har tagit dig igenom. Allt du gör för mig och alla andra. Du betyder så mycket för mig.
Lova mig att aldrig ge upp ,Pappa. Du har ju kommit så långt och har ännu längre kvar.
Jag älskar dig!. ♥
En helg för dom döda.
Jag saknar er, varje dag, varje minut och varje sekund av mitt liv. Jag hoppas ni har det bra där ni är.
Tobias, jag lever för dig. Älskade,fina, fantastiska storebror.
Tillsammans mot cancer
1 av 3 får cancer. Min Pappa har det. "Tillsammans mot cancer", visades tidigare ikväll på kanal 7. Vilken gala,att det kan beröra så mycket.
Att se det i repris, alldeles ensam i mörkret, var tungt och många tårar rann, men jag har under de senaste åren lärt mig att tårar inte är farliga. Låt dom rinna och låt det göra ont. Låt det skära inom dig. Låt dig sjäv skrika och vara arg. FÖR INNERST INNE VET DU ATT DU KLARAR AV ALLT .DU ÄR SÅ OTROLIGT STARK.
TILLSAMMANS MOT CANCER.
Pappa...
Nu kör vi omgång 2, All kärlek & lycka.
