8 månader

Tiden bara går och det är kanske nu man borde inse att de aldrig kommer tillbaka,men icke. Det känns som att det fortfarande är ute och reser och kommer komma tillbaka snart, om någon vecka eller två. Det känns ibland som att jag smsar med han när jag smsar med andra, eller det känns till och med som att jag hör hans röst i telefonen ibland. Det är konstigt? Men kanske på något sätt bra?
Det är kanske så man bearbetar bäst? Att låtsas höra hans röst. För fan vad jag saknar den och han.
 
Älskar dig, T

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0